Avslutningsmatchen i matchspel avgjordes på en bana som var i mycket gott skick, fast lite mulet. Dvs bästa förhållandet för en finalrunda.

Matchen var så spännande att jag knappt kom ihåg hur de andra hålen gick förutom det 17:e hålet.

Michael var i toppform och jag kände på mig från början att detta blir ingen lätt match.

Framförallt när man hade precis kommit hem från en Asientur och fick dispens att spela avslutningen i samma boll som en ordinär spelomgång med Wetboys.

Michael hade otroligt säkra utslag medan en annan slog lite hit och dit
Efter hål nio var vi lika. Vi missade inget men tog heller inte några större risker.
Typ Sverige möte Italien i den andra kvalmatchen. Det gäller att göra jobbet och inte slarva bort några onödiga slag.

Inför hål 16 ligger vi lika och Michael ser framåt att ta ledningen på korthålet efter det att jag slår bollen långt till vänster medan Michael slå bollen kort om green. Av någon konstig anledning så lyckades jag slå in bollen och Michael missar inspelet d v s jag tar ledningen med 1-0.

På 17:e hålet ser vi båda ganska sammanbitna ut.
Jag får till en tråkig driver men dock på fairway. Michael vet vad som gäller och drämmer iväg bollen men tyvärr så hamnar den till höger dvs något utanför fairway dvs något tjock ruff. Michael slår en p-boll som hamnar i stort sett samma område.

Vi hittar inte Michaels första boll men väl den andra. (Nej, jag trampade inte ned hans boll) Michael lyckades få ut bollen på slag 4. Själv slår jag fram mig för att sedan slå in bollen på green ( förhoppningsvis). Michael får det tungt och missar sitt slag. Min boll flyger långt men inte mot green utan hamnar i något slags Ingenmansland men dock väl spelbar. Slår in bollen på Green medan Michael tyvärr missar igen och finalen är avgjord, 2-1.

Tack Michael . Vilken spännande match. Retur nästa år hoppas jag.

Henrik